Allra ädlaste lektyrfetischist, Frossan i latinamerikansk populärkultur fortsätter. Dr Glanzkopf inbjuder härmed till att beskåda en unik och bortglömd del av det 1960-tal som för så många har kommit att förknippas med revolution, Che Guevara, dålig hygien samt illa översatta tolkningar av engelska hitlåtar.
Los Hitters bjuder upp till dans med Hombre Respetable. Gruppen är känd för sina egensinninga tolkningar av noga utvalda alster hämtade från den anglosaxiska världen. Hombre Respetable är således the Kinks hitlåt Well Respected Man, som ömt vårdas i enlighet med Ray Davies anda. Dvs. här återfinns drag av socialrealism, postkolonialism och vardagsobservationer från efterkrigstidens England.
Den observante lägger märke till livsglädjen och den råa urkraften i danskoreografin. Dansörskerna var ett lån från Bolsjojteaterns balettgrupp, som för tillfället befann sig på studiebesök i Buenos Aires.
Presentation överflödig. Värt att nämna är dock att "Aloha from Hawaii" sändes direkt världen över via satellitlänk och konserten anses vara Elvis höjdpunkt som liveartist under 1970-talet. Dvs innan han slutligen begravde sig i ett träsk av jordnötssmör och kokain.
Sandro - Rosa (Argentina 1975)
För den stora massan är Sandro okänd, men faktum är att han regerade den argentinska musikscenen under 1970-talet med sitt explosiva framträdande. Med över 54 album och 8 miljoner sålda kopior utgjorde han en av den spanskspråkiga rockscenens pionjärer. Sandro har genom åren bytt skepnad ett otal gånger och det är oberäkneligheten, intensiteten och inlevelsen som är hans signum. Utöver en strålande musikkarriär har Sandro spelat in 12 långfilmer av skiftande karaktär. Sandro fortsätter att vårda sin image som artist, och det ryktas att han kommer att få en skomodell uppkallad efter sig att hedra hans spektakulära koreografi.
Boney M - Daddy Cool (Tyskland 1976)
Discoerans kungar, Boney M, var hemmahörande i Tyskland. Sällan har musik i marschtakt varit så uppfriskande. Med en furiös energi, tillräcklig för täcka bortfallet av Barsebäck i svensk energiproduktion, erövrade Boney M land efter land runt om i världen.
Det ryktas att sångaren Bobby Farrell numera jobbar som producent på det estniska undergroundbolaget MacDaddy FatWong Records Esti.
Kvalplats:
Allas vår egen Arne Quick - Rosen (Sverige 1966)
Till vardags ljusskygg elektriker som genom djungeltelegrafen i sveriges dekadenta studentkretsar fick sin allra största hit med låten Rosen. Arne Quick deltog för övrigt i filmen Åsa-Nisse i Rekordform från 1969. En film som kom att bli känd för sina socialrealistiska skildringar med lätta erotiska anstrykningar.
Här lades även grunden till den svenska synden på film och det vitt beryktade Private-imperiet.
The Sonic - Psycho (USA 1964)
Den amerikanska undergroundrockens okrönta kungar under första halvan av 1960-talet. Bandens sound beskrivs bäst som en jordfräs som kopulerar med en brödrost, nedsänkt i ett badkar. Sångaren, Ray Michelsen, fick sin whiskydindränkta röst genom att skrika sig hes som bingoutropare, vilket gav han kronisk halsinflammation och en sjuklig besatthet i siffer och bokstavskombinationer.
Bandet nådde dock aldrig några kommersiella framgångar, men är listetta hos var diskofil med självaktning.
Videon som här visas är en audition för go-go dansare inför bandets mindre lyckade Moldavienturné 1967. Kvinnan som syns hypnotiskt dansa till the Sonics gifte sig sedermera med bandets mindre pålitlige manager, Dick van Vyck. Tillsammans bidrog de till bandets förfall och upplösning. Överintag av droger, snabbmat och ABF-kurser bidrog till att the Sonics sällan eller aldrig fick ekonomisk kompensation för sina gig. Dick van Vycks gick under jorden vid the Sonics återföreninsgig i Guadalajara 1992.
Dagen har tillbringats på museum för att undvika okristlig sibirisk stäppvind. Till min stora förtret upptäcktes att muséet som noggrannt hade valts ut genom att slå samman summan av tomma ölflaskor och förlorade flimmerhår, dividerat med den aktuella temperaturen. Det föll sig därför naturligt att dra benen efter sig på det vida beryktade Pradomuséet. Där kunde man skåda tavlor som hängde högt och tavlor som hängde lågt. Några som hängde snett åt vänster och några åt höger. Vissa tavlor hängde inte alls utan var magasinerade. Allt kunde man läsa i en oerhört informativ, flerspråkig broschyr i allra finaste fyrfärgstryck.
Lokalerna hade en markant doft svettiga turister, överparfymerade fransyskor och gammal stank från tavlor där dvärgar späker sina knubbiga överarmar medan välbärgade genuesare äter torkad fisk. Mången tavla med religiöst motiv beskådades. Vissa med kluriga latinska citat som tyder på att vederbörande har utbildning av klassisk art. Filistéer som konverserar, nakna damer med äpplen i hand, nakna damer med fikonlöv utan könshår, nakna damer med fikonlöv med könshår, ja, på väggarna fanns allt att beskåda, något för varje läggning, t.o.m. keruber (dock utan äpple). Man kan ju alltid så här lite till mans undra hur undertecknad kunde se om de hade könshår eller ej, men med en tränad blick och lite god fantasi kan man avslöja det mesta.
Besöket var givande på så sätt att jag började blöda på höger fot och sedan vänster, vilket blir en utmärkt ursäkt för att frekventera lokala vattenhak.
Nu är det dock återigen dags för att ställa ut skorna på balkongen och dra in magen.
Dr Glanzkopf befinner sej i exil. Långt hemifrån. Eller ganska långt. Det beror på hur långt Sydamerika är i jämförelse meld avståndet från Valberget till Guleskär.
Doktorn tar sina piller varje dag. Helst tillsammans med en rejäl dos sunt förnuft. Snusförnuft. Eller snarare förnuft i en ohederlig allians med sans och vett. Nästan som föräldraföreningen Vet mest Vet Bäst, Vet hut! Dom kan vara från Holland eller rent av Listerlandet. Dock är det troligaste är att dom dricker nescafé tillsammans med Hem & Skola, denna idyll av idel oroliga föräldrar från Hyltebruk, som renar sina njurar medelst Listerine och skoputs.
Lika pålitlig som apoteket, skattverket och länsman kommer doktorn att leverera inlägg från och med nu. nu. nu
Kom ihåg: vänd aldrig kappan efter vinden. aldrig. (kan ge upphov till förkylning).
Hör upp ärade ystade osthuvuden & vänner av ordning!
I dagens Aftonblad står att finna hur regeringens utredare vill förbjuda sexistisk reklam (vad hon utreder framgår dock ej av artikeln - inlandsbanans framtid? tekoindustrins vara eller icke vara? förslag välkomnas).
Dr Glanzkopf känner sig djupt kränkt och utpekad av detta tilltag samt hyser medlidande för alla som baserar sin världsuppfattning på reklam. Hjälp erbjudes omgående, sänd in edra persedlar, hundar eller icke frankerade frimärken till mig, så skickas omgående doktorns bästsäljande "instruktioner för sunt leverne i högre ståndsmiljö". Därtill lovar doktorn att pälsa på sig ordentligt till nästa fotosession, höga kragar och adliga drag.
Sista måltiden! Börjar redaktörns vitt beryktade tur att ta slut eller är det dags för ett efterlängtat kalsongbyte? Efter att besökt verkstaden som leverar både det vita och det bruna guldet var det så dags för ståndmässig hemresa, dvs amerikansk skolbuss tillverkad någonstans söder om Río Grande av små flinka fingrar. Då dom flinka fingrarna var som allra flinkast under 1950 samt 1960 talet, händer det ibland att bussarna inte känner för att släpa på redaktörns nyvunna kilon. I detta fall beslutade sig min trotjänare och tillika kompanjon att slutligen kapitulera för den eviga sömnen i en trefilig motorvägsbacke brant som motet Bången, Uddevalla. Dock fanns varken golfklubb, Viagra eller köpcenter att tillgripa som hjälpmedel. Större delen av vakansen i Guatemala har redaktörn lyckats kamofluera sitt utseende och inte en endaste av de 20 mayainadiansjälar som akompanjerade honom vid vägkanten reagerade över dennes alltmera blonda kalufs och klarblåa ögon... Genom enorm livskerfarenhet samt av att ha sett Thelma och Louise på VHS '93 visade han lite hud (gåsskinnet) och fick således stå på dörrsteget till ett ädelt gulfärgat fordon. Detta påminde honom om alla dessa gånger han åkte byggkärra ned till Guleskär för att hämta tunnor... I vart fall, han visade prov på enorm beslutsamhet och hade inga som helst känslor av hans tid var kommen. Mod är en av alla dygder som en så nobel varelse som redaktörn har i sina laster. Imorgon, fredag, kommer flottiga pipor och falska pass användas för att på så korsa gränsen till Mexiko. Det är med stor sorg som alla pä tidsningsredaktionen här i Xela ser sin mentor vika hädan för gratispublikationer. De mottog vid glatt sinnelag, sina uppsägningar och fick som avskedspresent sina indragna löningar inställda.
Länge leve Evert och hans välskapte son! Låt sangrian den fria flöda som aldrig förr vänner! André, man tackar, bockar och bugar för inbjudan, men jag kan av logistiska skäl inte närvara. Hälsa till ligan! Dock tänkte jag även slösa lite med den lilla sinnesnärvaro som jag fortfarande besitter! Ett stort tack till alla i la familia Brodén för ansamlat DNA, avsaknad av humor, sinnesnärvaro, krokiga pekfingrar samt en stor dos tålamod!!! Dyker du upp på Röda Lyktan, bror Brodén? Späk trumskinnen riktigt ordentligt PW, jag förvantar mej en lika knallhård spelning som i våras! Hyvla spånskivor och käka grus Sanne för esta framträde! Ja, la de svinge Roffe vi höres när jag har landat. Måsen, jag ringer och väcker dej vid ett olämpligt senare tillfälle! MVH Lars-Laban Arnesson, taktiker och hjärnspöke.
Resan börjar närma sig sitt slut och jag befinner mig just nu i Teheran for att djupstudera den heliga skrift på ett mera intimt sätt. Håret på ryggen trivs och frodas, då rakhyvlar inte har varit pa modet har sedan den siste shahens fall. Det är med sorg i mitt hjärta jag måste meddela att just i detta nu genomgår jag den sista fas i den total omvandling vi kallar för självförbättring medelst späkning. Mina lärjungar får dock ej följa med mig till Kaanans land, pga av en oerhört restriktiv invandringspolitik till följd av total syrebrist på migrationsverket. Så Björn, Benny, Agneta samt Anni-Frid; Adjöken fröken och må ni ej bli akterseglade av de föraktliga konkurrenterna i Los Ducks. Ett bandnamn som sadant borde bestraffas med gatlopp. Jag kommer därtill att sakna era tandställningar, svullna fingrar och passion för the Eagles. Till er andra vidriga studenter i engelska, sarskilt ni tva bråkiga ungdjävlar längst fram; Vet hut och dra över något gammalt - exempelvis Tutankamons fru! Jag vill även passa på att tacka alla underbara toalettbesok till följd av bristande mathållning samt disk och den oerhört högljudde gravt alkoholiserade farbrorn i min gästffamilj som generöst delar med sig av sina kroppsljud till sin omgivning. Sist men inte minst vill jag tacka ligan i Brighton för teknisk support och det faktum att lillklonken fastnade med dasen i gungkedjan som liten. Det räddar mej varje gång vardagen känns grå. Kom ihåg: Vänd aldrig kappan efter vinden! Kampen går vidare kamrater och partiledamöter och vi synes med all säkerhet på Gåsens förmodade dekadenta tillställning på röda lyktan den 2 september!
Alex om jag hade varit tjej så hade du genast fått ett blåsjobb. Istället får du nog nöja dig med ett par urläckra ormskinnsboots... Tackar dessutom er i läsekretsen för all uppmärksamhet, frågor samt ömma tankar kring mina förehavanden.
Så var det då dags att stötas och blötas igen kära vänner!
Efter att tagit mej valförtjant ledighet i cirkus en halv vecka, av fantastisk tillvaro vid Lago Atitlan börjar nu Dr Glanzkopf bli mer valgödd än redaktörn för den valrenomerade tidsskriften Pytonposten...Xelas svar på Malcolm MClaren har nu således beslutat sig för att sikta mot stjärnorna. Objekten för detta mål är fyra tonåringar pa 14 vårar. Varav två är syskon. Jag kommer självklart att tvinga dem till giftermål samt att ge dem de spanskklingande namnen Björn, Benny, Agneta och Anni-Frid. De åtsittande regnkläderna med tillhörande sydväst är redan beställda hos skräddare Canta o Muera. Vidare skall det engeslka spraket finslipas da vi siktar mot världsherravälde samt mot att mina bankkonton ska fyllas i en aldrig tidigare skådad takt. Annars så behandlar livet redaktörn val nuförtiden och jag hoppas att ni avnjuter mina gripande skildringar av de sociala orättvisor som råder i ett fattigt land som Guatemala, grindslanten, den gråtande pojken, mannen med skägg, pipa och sydväst etc.
Dock så är redaktorn besviken på senaste brevskörden - är ni så allvetande att ni inte har en endaste, liten fråga att ställa? Fy skams, må ni späkas er ändalykt pa flagellanternas yttersta dag!
Jag kommer dock att avnjuta denna helg med bastubad i Saavolaks undersköna natur! Tills nästa gång: Lycka & Välgång till dem som det förtjanar (samtliga av denna publikations läsare.)
Det går rykten i trakterna om att Måsen har lagt av med sponken å ska till Somaliland, GAsen har slutat blöda i raven, Klan-oskar är torsk på rost, Alex är numera chef på Tyfsen gräv å schakt, Sanne har svart Bälte i rundsåg, att Thomas kan skilja skit fån skit, Gorans polisplaner har ändrats, min bror har emigrerat till Norge Där Roffe slår in en spik eller två, PW har surmage efter vinlotteri. Ni andra namns är ni visar tecken på att ni fortfarande ar vid liv! hahaha!
Ja, då var det dags för en ny runda i denna grottekvarn vi kallar för Dr Glanzkopfs annaler. Hjärtligt välkomna ska ni vara kära läsare! Med viss risk för oskarpa resonemang i dessa tider då frukten av hårt arbete studsar in på lönekontot
1. kära dr Glanzkopf jag hoppas att ni i redaktionen kan hjälpa mig med ett litet problem det ter sig väldigt konstigt men jag tycker mig få uppfattningen av att det inte alls är solen som roterar runt jorden utan tvärt om... kan detta vara möjligt eller bör jag öka min daglikga dos av oxascandtabletter. skulle uppskatta ett snabbt svar, jag vet att ni på redaktionen kommer att lösa denna gåta då det är allmänt kännt hur visa ni är. tack på förhand. V gurra.
1. Vi på Pytonposten vill inleda med att konstatera vi aldrig har stött den av mörka krafter påbjudna kätterska heliocentriska världsbilden. Samtidigt vill vi passa på att konstatera att oxascandtabletter i samband med ett riklligt intag av maltbaserade drycker kan skapa känslor av välbefinnade, ökat självförtoende samt en sprättande tupplik gångstil. För att förhindra en total personlighetsförändring bör du: >Flytta till Hising-Island där total receptfrihet på medikament råder. >Skaffa medlemskap i klubb Balkan samt en en varm förkärlek till tonande vindrutor med tillhörande budskap. > Skaffa hus i Bullaren och odla organiskt. Mvh Bertil Svensson, mopedberiden charmör.
Redaktionen valde arbetsavlastning i helgen, därfor besvaras härmed blott en fråga, men vi hoppas självklart på mer av edra funderingar kring de stora som små ämnena i livet och vi ser med tillförsikt fram mot nya väldoftande kuvert.
Redaktörn kommer i egen hög person att avlägga en visit på Escuela de la Calle nu på onsdag samt avrunda veckan med att inta en lagom doserad helgtripp för kropp själ... tills dess: Simma lugnt! Don Diego de la Rosa Karlsson.
PS. Det har varit nån slags vajsing med x-antal mejladresser, hoppas på överseende med detta, det har inte var med flit som en så storsint & korpulent redaktion har ignorerat eder. Ds.
över och ut - Charlie, Roger, Delta, Tango & Foxtrot.
Så var det då dags for ännu en djupdykning i Dr Glanzkopfs annaler. Eftersom ni inte har följt min begäran och skickat in rykande färska frågor direkt ifrån Mamacitas skafferi så kommer jag att återanvända kvarlglömda funderingar ur den tyvärr numera avsomnade medicinska tidsskriften Pytonposten.
1. Hejsan! Jag är en språklärare på 29 jordsnurr, (ej 30), som är upp over öronen kär i min elev, som av en slump är ifrån samma land som denna hederliga publikation. Problemet ä att jag har ett barn en son på några jordsnurr och ska dessutom gifta mig i december. Vad ska jag göra, hans biceps ar sa svällande muskulösa? Svar till förtvivlad lingvist.
1. Kära förtvivlade lingvist! Först vill jag inleda med att tacka för ditt förtroende, det värmer in i djupet av mitt hjärta! Om jag hade chans att hoppa på tåget, och då menar jag inte snigelralsen mellan Uddevalla-Göteborg, utan snarare Orientexpressen. Tveka ej mitt kära lamm och befria dej från det ok som tynger dej! Kör i vind! Men kom ihåg att det fortfarande råder rött ljus för Doris och krama om varandra i trafiken!
2. Ärade hedersknyffel samt allvetande ärkebiskop! Dom senaste veckorna har jag rest runt omkring land och rike och ätit en riklig mangd skroffulöst god mat samt lyckats uppnå en solbranna som påminner om dannebrogen. Är detta av ondo och ska jag således späka mej själv medelst dasspapper i form av tvåans sandpapper? /Mårten - träslojd rockar!
2. Kära Mårten du kan nog ta ett tag till med tvåans sandpapper och hoppas att huden flagnar av i vantan pa att lökringarna torkar i solens gassande varme. Ytterst hövliga halsningar han som aldrig fick svarva!
Tja, till nästa gång, då jag verkligen hoppas att brevskörden är större an ett par genomsnittligt stora amerikanska hotpants, så tänkte eder trogne följeslagare och kompanjon ta en tur på flodbåt i riktning mot Karibien, för att sedan fortsätta sina språkstudier i Quetzaltenango.
Steve Gutenberg for president!
Ps. Horde ett rykte om att Petter hade gift sej. Ar detta sant? Mvh Redaktor'n.
Inledningsvis vill jag be om ursakt for att blacket i tangentbordet ar slut da boksatverna a, a samt o tenderar till att bli a, a, och o. Det ar nagot ni far ha overseende med da gemene Paco foredrar att tuta i luren istallet for att surfa pa det virtuella intra-natet.
Inledningsvis vill jag forbanna England. Heathrow flygplats paminde alldeles for mkt om Bratislava stad och maten hos British Airways var samre an svensexefrukosten i Newcastle.
Vad har da erat gossebarn pa andra siadan Atlanten hittat pa det senaste? Jo, han har roat sej i andras umgange i mexiko city i ungefar en vecka. Oerhort pretentiosa museibesok (bla om kvinnor i Mexikos historia, stenhogar i form av pyramider har skadats. Men nu till veckans kulturella garning: Ett besok avlades vid en finkulturell institution dar det bjods pa wrestling. Ponkarna som deltog hade festat duktigt pa burritos i ett par ar innan de insmorda i vaselin och gladpack tog pa sej sina s/m drakter. Ett fantastiskt bisarrt, men roligt besok, som slutade med att mina kamerabatterier beslagtogs...fick tillbaka dom senare. Tankte avrunda redan har eftersom manga av er ar lata djavlar som inte orkar lasa langa dryga kaserier...
I vart fall var i San Luis Potosi igar, det var en flopp, men en mysig sadan. Befinner mej just nu Guanajuato for att ga med i Livets Ord. Vi hores senare nar ni har smalt denna information. Och kom ihag: The South Will Rise Again!
Min adla bror: Ge ej detta till mor eftersom du da komer att fa en ravlos (hupp arvlos) lillebror. dvs jag skickar nat vettigare till mor a far...
Lyssna pa: Laakso och Taake Se pa: Fan Gor: Kop mjukt dasspapper
Tjing tjong! Far aterkomma till den exotiske kinesen vid ett senare tillfalle...
Jag ber om ursäkt, du glasögonbeprydde yngling, brevvän och hockeyfantast! Ursäkt, för allt elakt jag skrev till dig i våran korta brevväxling i femte klass.
Du hade abnormt fula och stora glasögon, men det hade även jag. Däremot var jag smart nog att inte bifoga ett foto där jag bar dessa. Touché!
Själv hade jag genom mina föräldrars försyn fått ett par stiliga och sprillans nya brillor som blott vägde under dryga kilogrammet. De inköptes, som alla andra glasögonpar jag tidigare burit med tvivelaktig stolthet, hos Essers Optik, där jag tålmodigt betjänades varje vecka av en mustschbeprydd danska i sina bästa år.
Din handsstil var nästintill porträttlik " en skadeskjuten kråka på fyllan", det var även min. Jag var dock smart nog att korrläsa mitt brev. Ditt arga, nästintill rasande svarsbrev på mitt tilltag var däremot fullt av bortglömda bokstäver och stavfel. Led du av garv dsylexi? Vågade du inte låta fröken rätta brevet? Därför svarade jag aldrig på dina så kallade förolämpningar, då det är svårt att uttyda vad "dar ått helvitte" egentligen betyder.
Jag ber därför om ursäkt för allt dumt jag skrev, men som jag innerligen förmodligen tyckte var välförtjänt, då alla andra fått tuffa brevkompisar och jag hade fått en inpiskad morsgris. Det är väl bara att anta att brevväxling inte riktigt var min grej. Kan du någonsin förlåta mej?
Högaktningsfullt: Daniel i klass 5A, Kungshamnsskolan anno 1991
(Med tillstånd av dr Glanzkopf & Gravofon Grammofonsällskap för publicering i den intravirtuella cyberrymdden).
...Man kan ju i sitt stilla sinne undra vad som blev Gustavo Nieves, Dr Glanzkopf och Redaktörn efter sommarens eskapader i landet där tippex används som drinktillbehör, rosenband som strypsnaror för utrotningshotade fåglar och där dieseldoften endast slås av en vacker vårdag i allas vårt älskade Magnitogorsk? Det är inte bara min skyldighet, utan det är min förbannade plikt att hålla er underrättade här och nu kära, trogna läsekrets.
Tyvärr har det dock kommit till min kännedom att ett fåtal av mina älskade lamm i läsekretsen inte varit särdeles trogna den senaste tiden och i smyg läst annan lektyr. Fy skäms!
Åter tillbaka till de tappra tre vapendragarna i den västra hemisfären. Säg den som inte legat sömnlös om nätterna och grubblat utöver de vanliga stora frågorna (varför kom aldrig Oskar in på GGs, sprit är dyrt - varför sniffar man inte skiten istället och är det verkligen sant att alla som jobbar på Strannes är chef?).
Efter påtrycknngar ifrån högre ort så kommer här således en kort redogörelse för Redaktörns förehavanden. De övriga två vapendragarna, Dr Glanzkopf och Gustavo Nieves återkommer jag till vid senare tillfälle då mina nednötta fingertoppar återigen har växt ut. Utan att avslöja för mycket kan jag dock berätta att det är mycket i deras öden som i mångt och mycket är sammanvävt.
Redaktörn beslöt sig att efter ett osedvanligt livat fylle-debacle på fetischklubb ett par stenkast sydväst om Åsarp att söka lyckan i Mexiko Citys cykelhandlarkvarter. Lyckan fann hann. Man skulle till och med kunna säga att han gick på pumpen. Hade han varit sjöman så hade han varit immun. Nu var inte så fallet, utan han var Redaktörn med stort R och liten hjärna. Den enda kamrat han hade brytt sig om att ta med på detta äventyr liknar mest numera ett par hekto köttfärs inlindat i baconskivor. Luktar gör den också. Särskilt i fuktig och klibbig värme.
Redaktörn har således kristnat sin lille vän i renaste pencillin som sig brukligt är. Dock utan önskvärt resultat. Vi kan krasst konstatera att så går det när man besöker gamla häxor som saknar elbelysning. Det förefaller sig sig minst sagt otroligt att vår koleriske redaktör någonsin kommer att kunna få resning ur denna Scan-inspirierade förnedring. Följaktligen bidar han sin tid på okänd adress där han bidar sin tid på Hisingen Eldbegängelsebyrå. Vi har dock lärt oss vid det här laget att det går aldrig att räkna ut denna man av slött sinne och låg moral. Likt Rocky Balboa reser han sig på 9 och en halv och skriker Adrian!
Jag ber er således om tålamod. Jag behöver mer kött på benen i frågan och anhåller om att få återkomma inom en snar framtid...
Inlägg
