Presentation överflödig. Värt att nämna är dock att "Aloha from Hawaii" sändes direkt världen över via satellitlänk och konserten anses vara Elvis höjdpunkt som liveartist under 1970-talet. Dvs innan han slutligen begravde sig i ett träsk av jordnötssmör och kokain.
Sandro - Rosa (Argentina 1975)
För den stora massan är Sandro okänd, men faktum är att han regerade den argentinska musikscenen under 1970-talet med sitt explosiva framträdande. Med över 54 album och 8 miljoner sålda kopior utgjorde han en av den spanskspråkiga rockscenens pionjärer. Sandro har genom åren bytt skepnad ett otal gånger och det är oberäkneligheten, intensiteten och inlevelsen som är hans signum. Utöver en strålande musikkarriär har Sandro spelat in 12 långfilmer av skiftande karaktär. Sandro fortsätter att vårda sin image som artist, och det ryktas att han kommer att få en skomodell uppkallad efter sig att hedra hans spektakulära koreografi.
Boney M - Daddy Cool (Tyskland 1976)
Discoerans kungar, Boney M, var hemmahörande i Tyskland. Sällan har musik i marschtakt varit så uppfriskande. Med en furiös energi, tillräcklig för täcka bortfallet av Barsebäck i svensk energiproduktion, erövrade Boney M land efter land runt om i världen.
Det ryktas att sångaren Bobby Farrell numera jobbar som producent på det estniska undergroundbolaget MacDaddy FatWong Records Esti.
Kvalplats:
Allas vår egen Arne Quick - Rosen (Sverige 1966)
Till vardags ljusskygg elektriker som genom djungeltelegrafen i sveriges dekadenta studentkretsar fick sin allra största hit med låten Rosen. Arne Quick deltog för övrigt i filmen Åsa-Nisse i Rekordform från 1969. En film som kom att bli känd för sina socialrealistiska skildringar med lätta erotiska anstrykningar.
Här lades även grunden till den svenska synden på film och det vitt beryktade Private-imperiet.
The Sonic - Psycho (USA 1964)
Den amerikanska undergroundrockens okrönta kungar under första halvan av 1960-talet. Bandens sound beskrivs bäst som en jordfräs som kopulerar med en brödrost, nedsänkt i ett badkar. Sångaren, Ray Michelsen, fick sin whiskydindränkta röst genom att skrika sig hes som bingoutropare, vilket gav han kronisk halsinflammation och en sjuklig besatthet i siffer och bokstavskombinationer.
Bandet nådde dock aldrig några kommersiella framgångar, men är listetta hos var diskofil med självaktning.
Videon som här visas är en audition för go-go dansare inför bandets mindre lyckade Moldavienturné 1967. Kvinnan som syns hypnotiskt dansa till the Sonics gifte sig sedermera med bandets mindre pålitlige manager, Dick van Vyck. Tillsammans bidrog de till bandets förfall och upplösning. Överintag av droger, snabbmat och ABF-kurser bidrog till att the Sonics sällan eller aldrig fick ekonomisk kompensation för sina gig. Dick van Vycks gick under jorden vid the Sonics återföreninsgig i Guadalajara 1992.
Till nästa gång - Må väl!
Bifogar glad bild
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar